Konsten att göra ett vitt vin.

Vittvinsframställning börjar genom att druvorna skördas för hand eller med hjälp av maskiner.

Avstjälkningen utförs med hjälp av avstjälkningsmaskin genom att klasarna matas in i maskinenscylinder, druvorna skakas loss och rullar ut genom hålen ner på ett rullband som leder till druvkrossen. De kvarblivna stjälkarna matas ut separat. Vissa vinmakare brukar hoppa över avstjälknings- och krossningsprocessen och matar in hela druvklasar i pressen.

Nu när avstjälkningen är genomförd är det dags att krossa druvorna. Tidigare var fottrampande den vanligaste metoden och nuförtiden krossas druvorna med hjälp av krossnings-maskin. Maskinen är så utformad att den ger ut maximalt med must utan att förstöra kärnorna.

Till skillnad från rött vin tar man bort fruktkött, druvskal och kärnor från massan innan jäsningen börjar och detta görs med hjälp av en pressmaskin.

När pressningen är färdig hälls musten i en ståltank där den skyddas mot bakterier och för mycket syre, oxideringstakten måste hållas under kontroll, och detta görs genom att en liten dos av svavel tillsätts till musten.

Nu är det dags för sedimentering (sedimentering av mustens partiklar) och denna utförs genom att musten hålls 12-24 timmar på ståltanken. Sedimentationsprocessen kan påskyndas genom centrifugering, men då riskerar man att ta bort för många av mustens värdefulla partiklar.

Två olika typer av jäst används i vinjäsningen: den naturliga jästen, som kommer från vinfält och finns på druvans skal och den odlade jästen. Under jäsningen omvandlas mustens socker till alkohol med koldioxid och värme som biprodukter.

Vitt vin jäser normalt vid 15-20ºC. Angående jästemperatur kan man säga följande: ju högre jästemperatur (kortare jäsning) desto mer aromatiska och karaktärsfulla kommer vinerna att bli, ju lägre jästemperatur (längre jäsning) desto mer aromer av ananas och banan kan vinerna få och detta gäller oberoende av typ av druva och druvans ursprung.

Under jäsningen är det väldigt viktigt att musten får tillräckligt med syre och detta uppnås genom att musten växelvis pumpas från ett jäskar av rostfritt stål (ståltank) till ett annat.

När sockret tar slut eller alkoholhalten når en nivå som jästkulturerna inte tål upphör jäsningsprocessen dvs musten har blivit vin.

Nu hälls vinet i ståltank eller ekfat eller stannar kvar i samma ståltank/ekfat på vilket det har jästs.

Andra jäsningen (malolaktisk jäsning) äger rum på våren och då omvandlas den vassa äpplesyran i vinet till mjukare mjölksyra. De flesta vinmakare låter vinet genomgå den malolaktiska jäsningen men det finns de som vill behålla den vassa äppelsyran (den friska syrligheten) och som hoppar över den malolaktiska jäsningen t.ex. de flesta vinmakare från Chablis.

Nu är det dags att blanda vinet och med det menas det blanda ihop olika ståltank/ekfat, blanda ihop viner från de bästa lägena, blanda ihop viner från olika druvsorter osv. Efter blandningen får vinet eventuellt mogna i flera månader eller flera år på ekfat eller ståltank.

För att vinet inte ska vara grumligt och få "slöjor" på flaskan används klarning. De vanligaste klarningsmedlen är äggvita, bentonit (typ av lera) och gelatin.

Den sista etappen i vittvinsframställning är buteljering. Det viktigaste med buteljeringen är att vinet och buteljerna inte får innehålla några levande jästceller och bakterier och att ingen luft får tränga in i buteljen. Efter tappningen brukar det finnas luft mellan vinet och korken och det är därför som viner tappas på flaskan med en viss mängd av svavel (undantag finns).

Innan vinerna släpps på marknaden lagras de en kortare period, några dagar eller några månader, eller en längre period, ett år eller flera år, på flaska.