Området kring Donaus mellersta lopp var bebott flera tusen år före vår tideräknings början. Under det första årtiondet f Kr blev området en romersk provins.

Namnet Ungern kommer från ett av de magyariska nomadfolk, onogur, som på 800-talet slog sig ner där. Magyarerna kom ursprungligen från bergstrakterna kring Ural.

På 900-talet började kristendomen spridas i området, och under Kung Stefan (István) grundades kungariket Ungern år 1001.

Från att ha levt som ett nomad- och ryttarfolk började magyarerna nu bruka jorden.

Parallellt fortsatte försöken att erövra nya områden och fram till 1100-talet utvidgades riket med områden som idag tillhör bland annat Slovakien, Rumänien och Kroatien.

1241 ödelades landet av invaderande mongoler, men när de något år senare drog sig tillbaka kunde landet återhämta sig.

Under 1500-talet led Ungern ett bittert nederlag mot Osmanska riket  i slaget vid Mohács 1526.

Förlusten ledde till att landet splittrades: centrala och södra Ungern kom under osmansk ockupation, den västra och norra delen föll under de österrikiska habsburgarnas välde medan Transsylvanien i öster blev ett eget furstendöme. Vid av 1600-talet hamnade hela Ungern under det österrikiska kejsardömet Habsburg.

Efter en rad revolter mot österrikarna växte en nationell rörelse fram vid 1800-talets början.

Det största upproret, revolutionen 1848–1849 ledd av frihetshjälten Lajos Kossuth som sedan kejsarens trupper kunde slå ned efter att ha fått rysk hjälp.

1867 tvingades Österrike, försvagat efter krigsnederlagen mot Frankrike och Preussen och efter flera ungerska upprorsförsök, blev Ungern en likvärdig del av dubbelmonarkin Österrike-Ungern.

Österrikes kejsare Frans Josef var kung över hela riket
(utrikes-, försvars- och finanspolitiken var gemensam)
Ungern fick en egen regering och lagstiftande församling.

Tre druvsorter:

Furmint, Hárslevelû, Sárga Muskotály (Muscat Blanc à Petits Grains).  

Tidigare:
Botrytisangripna druvor (Aszú-druvor) pressades i speciella byttor, puttonyos, och tillsattes det torra vita vinet. Ju fler puttonyos desto sötare vin.

Idag:
Aszúdruvorna förvaras i tankar till dess att det icke-botrytisangripna basvinet hunnit jäsa klart . Därefter tillsätts de torkade aszúdruvorna till det färdiga basvinet.
Mängden aszúdruvor bestämmer söthetsgraden – anges i puttonyos

De lagras 2-3 år eller längre

Typiska karaktärsdrag: Djup gyllene färg och fruktiga aromer av apelsinskal, aprikos och honung. Ett skyddande lager av jästsvampar likt sherryns flor bildas.

Söthetsgrader i Tokajer 

Stil  Restsockerhalt

Szàras (torrt)  0-4  g/l

Edes (söt utan ädelröta)  20-50  g/l

Aszú 2 puttonyos  50-60  g/l

Aszú 3 puttonyos  60-90  g/l

Aszú 4 puttonyos  90-120  g/l

Aszú 5 puttonyos  120-150  g/l 

Aszú 6 puttonyos  150-180  g/l

Aszú Esszencia 180-230  g/l
(7 puttonyos)

Ren Esszencia, 450-800  g/l
självrunnen must

Vinlagar fram till och med 2012

•Miniminivå för restsocker var 60g/l

•24 månader minimitid för fatlagring

•Släpps på marknaden i januari, fyra år efter skörd

•Det sötaste vinet, Aszú Esszencia, minst 180 g/l restsocker

Vinlagar från 2013

•Miniminivå för restsocker 120g/l

•Lägre restsockerhalt - Late Harvest eller Tokaji Szamorodni

•18 månader för fatlagring

•Släpps på marknaden i januari tre år efter skörd