De äldsta spåren av människor i Slovenien är cirka 250 000 år gamla. 

Före självständigheten i juli 1991 hade området i århundraden varit en del av Habsburgska riket fram till Österrike-Ungerns sammanbrott 1918.

Slovener älskar sitt vin och det finns en vingård för varje 75:e person.

I Maribor finns världens äldsta vinranka som fortfarande producerar druvor. Vinrankan uppskattas vara 400 år gammal (enligt Guiness Rekordbok)

Sloveniens viner är stilmässigt påverkade av grannländerna Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Det produceras mer vitt vin än rött. Druvsorter som refosco, rebula (ribolla) och verduzzo visar att området kan ses som en förlängning av det angränsande italienska Friuli-Venezia Giulia.

16.000 hektar odlad vinmark, som delas upp i tre regioner:

• Podravje

• Posavje

• Primorska

Andra druvor som odlas är pinot noir, cabernet sauvignon och merlot. Torra vita viner görs av pinot gris, sauvignon blanc, chardonnay och inhemska druvor.

I Podravje, i landets nordöstra hörn, görs nästan uteslutande vita viner av lazki rizling, gewürztraminer. Här finner man det mest namnkunniga distriktet i den här delen av världen – Ljutomer-Ormož, med bland annat den berömda vinbyn Jeruzalem. Söta viner av typen trockenbeerenauslese och eiswein förekommer också.

Primorska regionen särskilt Refosco, Tokaj (Tai) och Rebula (Ribolla).

Cabernet Sauvignon, Merlot samt till och med deras forntida variant, Carmenere, används för att göra röda viner som Primorski. Pinot Noir (Modri ​​Pinot här) och Chardonnay är även populära precis som viner gjorda från Pinot Gris (Sivi Pinot) och Sauvignon Blanc.

Posavje är den minsta av landets vinområden och här produceras något mer röda viner än vita. Mest känt är det torra syrliga rosévinet cviček. Här finns också förutsättningar för eiswein som skördas vid minusgrader.

Dagens Kroatien beboddes av illyriska stammar när romarna lade det under sig och bildade provinsen Illyricum. 

På 500-talet e Kr lämnade kroaternas slaviska förfäder sina boplatser i dagens Ukraina och sökte sig mot Donaudalens nedre del. De bosatte sig i området som nu lydde under den bysantinska (östromerska) kejsaren i Konstantinopel. Men influenserna från väster var också starka, och kroaterna har åtminstone sedan 700-talet varit katoliker.

Under 800-talet fanns två kroatiska furstendömen, Dalmatiska Kroatien vid kusten och Pannoniska Kroatien i inlandet. Denna uppdelning har återkommit under århundradena.

På 900-talet grundades ett självständigt kroatiskt kungadöme mellan floden Drava och Adriatiska havet. 

Under Petar Krešimirs tid som kung (1058–1074) utvidgades gränserna och Kroatien stod på toppen av sin makt. Krešimir kapade banden till Östrom och stärkte relationerna till påven i väst. 

I slutet av 1000-talet stupade dock den siste kroatiske kungen och Östrom återtog kontrollen över Dalmatien medan Ungern erövrade norra Kroatien.

Stora delar av Kroatien skulle därefter, med några avbrott, vara kvar under först ungerskt och senare österrikiskt-ungerskt inflytande fram till 1918.

Romarna lade grunden till hela Europas vinkultur, även Serbiens.
De bidrog framförallt till klassificering av druvor, beskrivningar och dokumentation av druvans karaktär, identifiering av skadedjur och sjukdomar, och identifiering av jordmån.

Det finns mängder av bevis på att romarna var skickliga vinhandlare och vinmakare, och vin överlag blomstrade i hela regionen under romarriket. År 92 f.Kr. förbjöd dock kejsar Domitianus vinproduktion i alla romerska provinser utanför Apenninska halvön eftersom romarriket stod med stora överskott på vin. Därför kom det sig så att de romarna i Serbiens Sirmium istället drack vin som importerades från Italien.

Sirmium (idag känt som Sremska Mitrovica) var en av de fyra huvudstäderna i romarriket år 294 f.Kr. Under den tiden leddes romarriket av fyra makthavare. Kejsar Marcus Aurelius Probus (276-282 f.Kr.) lät ofta sina soldater göra allmännytta mellan krigen. De grävde kanaler, dränerade översvämningar, konstruerade vägar och broar och planterade vingårdar.
Historien förtäljer att Probus planterade vinrankor i de romerska provinserna Pannonien, Transalpinska Gallien och Moesia redan 280 f.Kr. Detta efter att ha upphävt kejsar Domitianus förbud mot att odla druvor utanför Apenninska halvön.

Även om vi idag är tacksamma över kejsar Probus för att han spred sin kärlek till vin och druvor över Serbiens regioner, så visade hans soldater mest troligt inte samma tacksamhet då de fick kavla upp ärmarna när de kom hem från krig och strid för att fortsätta slita under långa dagar på berget Fruška Goras soliga sluttningar. Som bevis på hans impopuläritet blev kejsar Probus dramatiskt nog till slut mördad av sina egna soldater.

Under medeltiden blommade vinkulturen ut ordentligt och på 1900-talet tog Jugoslavien plats på topp-10 över världens vinproducerande länder. Kvantitetsmässigt nåddes toppen 1970 då över sex miljoner liter vin producerades. Fokuset låg på kvantitet och inte kvalitet. Redan 1980 hade produktionen sjunkit och Jugoslaviens splittring i början av 90-talet och inbördeskrig innebar ett hårt slag för Serbiens vinindustri.

En uppryckning kom i början av 2000-talet. Numera tillverkas vin både utav småproducenter och mindre familjeföretag. Andelen kvalitetsviner har ökat markant och även om exporten fortfarande är liten ser det ut som att Serbiens vinnäring är på väg att hämta sig.

Dagens Bosnien-Hercegovina erövrades av romarna under århundradena före vår tideräknings början. Romarna bildade provinsen Illyricum. Efter romarrikets delning 395 hamnade provinsen småningom under Östrom, eller Bysantinska riket.

Med början på 500-talet invandrade slaviska folk från nordöst. De följande århundradena växlade överhögheten över området mellan bysantinska, serbiska och ungerska furstar.

Osmanska riket

På 1300-talet blev Bosnien ett självständigt kungarike men försvagades snabbt av inre strider och turkiska angrepp. Osmanerna intog landet 1463. 

Det Osmanska riket försvagades under 1800-talet och efter det rysk-turkiska kriget 1877–1878 sammankallade de europeiska stormakterna en kongress i Berlin för att dra upp nya gränser på Balkan. Kongressen beslutade att Bosnien och Hercegovina skulle förvaltas av den habsburgska dubbelmonarkin Österrike-Ungern ”för den turkiske sultanens räkning”.

1908 tog dubbelmonarkin över och 1910 fick Bosnien och Hercegovina en författning som gjorde de två delarna till ett enhetligt förvaltningsområde med en provinsregering i Sarajevo. 

Men Österrike-Ungerns annektering av Bosnien sågs med oblida ögon av serber som ville skapa ett sydslaviskt rike. I juni 1914 sköts den österrikiske-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand till döds under ett besök i Sarajevo av Gavrilo Princip, en ung serbnationalist. 

Skottet i Sarajevo ledde till att Österrike-Ungern en månad senare förklarade krig mot Serbien, vilket i sin tur utlöste det första världskriget.

Jugoslavien bildas

Under kriget förhandlade den serbiska exilregeringen med kroater och slovener om att gå samman i en gemensam stat. När den habsburgska monarkin hade kollapsat utropades i december 1918 "Serbers, kroaters och sloveners kungarike" under Serbiens regent Aleksandar Karađorđević. Därmed var grunden lagd till den sydslaviska stat som 1929 döptes om till Kungariket Jugoslavien (jugo betyder syd).

Montenegro har en liten vinproduktion och den blå vranac är den dominerande druvsorten. De främsta odlingarna ligger på terrasserade sluttningar som vetter sydväst mot Shkodërsjön.

Makedonien utgörs huvudsakligen av röda viner från lokala druvor som vranac och kratosija. Internationella blå druvor som odlas är bland annat cabernet sauvignon och merlot. Den lilla andel vitt vin som produceras görs främst av smederevka, laški rizling, žilavka, sauvignon blanc och chardonnay.

Kosovo dominerades under 1900-talet av ett sötaktigt rött vin på pinot noir och gamay som produceras för export, huvudsakligen till Tyskland. Under 2000-talet har majoriteten av odlingarna, som ligger på 300-400 meter över havet i landets södra del, privatiserats.

I Kosovos kontinentala och soliga klimat odlas både internationella sorter som pinot noir, gamay, cabernet sauvignon, merlot, och chardonnay och lokala som vranac, prokupac och smederevka