Armenien är ett bergsland i södra Kaukasus med en urgammal kristen kultur.
Landet ligger inklämt mellan de muslimska grannarna Turkiet och Azerbajdzjan och har mycket ansträngda relationer till båda dessa länder.
Under historiens gång har Armenien
lytt under en rad olika imperier.
Från 1920 till självständigheten 1991 var området en delrepublik i Sovjetunionen.
Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion.
De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare
Från 500-talet f Kr omtalas armenierna som ett särskilt folkslag i grekiska och persiska källor.
Under följande århundraden löd armenierna främst under perserna men blev alltmer självständiga.
Omkring 191 f Kr uppstod två oberoende armeniska riken på ömse sidor om floden Eufrat.
Det större nådde under kung Tigranes II
(95–55 f Kr) sin maximala utbredning – från Medelhavet i väster till Kaspiska havet i öster.
Rom intog snart det mindre armeniska riket men lät en rest av det före detta Stor-Armenien bestå som en buffertstat mellan romarna och deras fiender i Centralasien, partherna (besläktade med perserna).
Landet delades i slutet av 300-talet mellan det östromerska riket och perserna.
Armenierna fick behålla sin kristna tro även sedan deras land på 600-talet kommit under arabiskt, muslimskt välde.
De turkiska seldjukernas erövring av området på 1000-talet slog denna stat i spillror då självständigheten försvann för armenisk staten.
1639 delades de armeniska områdena mellan det osmanska (turkiska) riket och perserna. De västra delarna tillföll det Osmanska riket, medan dagens Armenien ingick i det område som tillföll Persien.
När Ryssland 1828 erövrade större delen av det persiska Armenien skedde det med aktiv hjälp från armenierna.
En armenisk nationalism började spira. Armenierna orienterade sig alltmer mot det kristna Europa.
Det osmanska imperiet höll på att falla sönder, och Armenerna uppmuntrades av Ryssland började de armenier som bodde i östra Turkiet att kräva regionalt självstyre.
Sultanen svarade med att hetsa armeniernas kurdiska grannar mot dem, något som 1894 blev inledningen till massakrer på tusentals armenier. Förföljelserna fortsatte i mindre skala fram till första världskriget.
Regeringen i Istanbul beslutade krigsvintern 1915 att Turkiets armenier brådstörtat skulle deporteras till Syrien och Mesopotamien.
Turkiska trupper utförde också systematiska massmord på flyende armenier.
Händelsen har betecknats som det första folkmordet i modern tid, men uppgifterna om antalet offer är omstridda.
2007 upptäckte arkeologerna vad de tror vara den äldsta vingården på planeten, (vintillverkning), hittad i en grotta nära byn Areni och den är 6 100 år gammal
Världens äldsta kända lädersko går tillbaka till 3 500 f.Kr. upptäcktes i Areni.
Tillsammans med Iran, Kina, Grekland, Egypten och Japan är Armenien bland de 6 forntida länder som har överlevt i tusentals år.
Heliga Etchmiadzin var den första statskyrkan som byggdes i världen redan i början av 300-talet .
Armenien har sitt eget alfabet och är ett av de mest avancerade i världen. Det armeniska alfabetet skapades 405-406 AD av en lärd och munk Mesrop Mashtots. Mashtots alfabet består av 36 bokstäver.
Nuvarande produktionsarea är c:a 17 000 ha, vilket motsvarar halva Champagne (c:a 10.000.000 flaskor).
Endast en liten del av druv-produktionen används för att göra vin och övrigt används som bordsdruvor eller för att tillverka brandy.
Rötterna till armeniskt konjak går tillbaka till 1887, då de två bröder, Vasil och Nerses Tairyan, startade tillverkningen av konjak. Drycken gjordes med hjälp av fransk teknik.
För att nå nya framgångar började Tairyan samarbeta med företaget som i det ryska imperiet kallas "Shustov och söner".
Konjakens framväxt började när Shustov and Sons vann Grand Prix på världsutställningen i Paris år 1900. Många kända personer föredrog armenisk konjak med sina många varianter. Det mest kända var Winston Churchill, för vilken första valet av konjak var den armeniska Ararat-konjaken.
Enligt Churchills dotter smakade den brittiske premiärministern först på armenisk konjak på Stalins kontor under Jaltakonferensen 1945. Stalin skicka 12 flaskor armeniskt konjak till premiärministern varje år.
Röda vindruvor:
Areni är Armeniens ikoniska stolthet. Druvan kommer från byn Areni. Vinstockarna trivs bäst på 1200-1500 meters höjd i vulkanisk stenig jordmån i Vayots Dzor. Areni drar åt bäriga Pinot Noir och möjligen Nebbiolo, men är i regel lite kraftigare och fruktigare
Haghtanak betyder seger på armeniska. Den är ju lik Cabernet Sauvignon och har relativt tjockt skal.
Khindoghni Kallas även Sireni. Trivs i milt klimat. Den odlas bland annat i Nagorno Karabach (som delats från Azerbajdzjan) där det kan vara 100 dagar med dimma per år. Vinet får en rubinröd färg och har karaktären av mörka frukter och vilda bär samt lång eftersmak. Vinet blir i regel rikt på tanniner.
Gröna vindruvor:
Voskehat är drottningen av armeniska druvor. Namnet betyder det gyllene fröet. Den är syrlig, mjuk och elegant aromatisk. Liksom den blå druvan Areni trivs den bäst i södra Armenien i regionen Vayots Dzor på högre höjder 1000-1500 meter.
Kangun betyder fast och stabil på armeniska. Och druvan är kraftfull och unik i sin karaktär. Möjligen, möjligen påminner den lite om Chardonnay.
Muscat Vardabuyr kallas även för Muscat Armenia.
Khatun Kharji är en druva som ofta ger smaker av persika, apelsin, aprikos och nötter samt fräsch hög syra.