Tyskland
Tyskland
Romarna var de som utvecklades vinodlingen. Trier vid Mosel är tysklands äldsta stad, som anlades av romarna. I Piesport och Erden (också vid Mosel) finns välbevarade vinanläggningar från den tiden.
På medeltiden och fram till 1800-talet var klostren viktiga för utvecklingen. Samtidigt som adeln också skapade betydande vinegendomar.
Exempel på klassiska egendomar som tillhör de äldsta i världen är Kloster Eberbach, Schloss Johannisberg och Schloss Vollrads alla i Rheingau. De två första drevs av munkar innan sekulariseringen under napoleontiden.
Under medeltiden var det mångdubbelt större areal än idag.
30-åriga kriget ödelade dock en hel del av vinodlingarna.
Vinlusen drabade självklart också de tyska vingårdarna. Även om det faktiskt fortfarande finns en del vingårdar med rotäktastockar i Mittelmosel.
Efter andra världkriget: ”Die Süsse Welle” (den söta vågen) satsade många på att göra större mängder sötare viner.
Numera är den största andelen torra eller nästan torra viner. Även om högklassiga sötare viner också är viktiga.
Rheingau
Distriktets vingårdar som till största delen består av en sydsluttning mot Rhen domineras av Riesling med 78 % av odlingarna. Kompletterat av Spätburgunder för de röda vinerna.
Välkända vinorter är bla. Johannisberg, Rüdesheim, Eltville, Hochheim, Winkel, Geisenheim och Assmanshausen
Rheinhessen Rheinhessen är Tysklands största vindistrikt. I det mjukt böljande landskapet odlas många olika druvor även om Riesling med 16 % är den mest odlade druvan. Högst status har vinerna från östra sidans skifferterrasser ner mot Rhen. De mest kända vinorterna är Nierstein, Oppenheim, Nackenheim och Worms.
Pfalz Tysklands näst största vindistrikt odlas många olika druvor även om Riesling (med 25 %) och Dornfelder och Spätburgunder är de viktigaste.
Välkända vinorter är bla. Deidesheim, Ruppertsberg, Forst, Wachenheim och Bad Dürkheim
Nahe Vindistriktet vid rhens biflod Nahe är mest känt för sina friska rieslingviner. Välkända vinorter är bla. Schlossböckelheim och Bad Kreuznach
På bilden visas en vinkällare på Kloster Eberbach. Klostret som grundades av cisterciensermunkar redan 1136 och idag tillhör Staatsweingüter är lite av en symbol för hela tyska vinnäringen.
Mosel På de oftast branta skiffersluttningarna utgör Riesling mer än 60 % av odlingarna. P.g.a. det svala klimatet, som ger viner med hög syra, har en större andel än i övriga Tyskland en aning avrundande sötma.
Vid floden är bla. Wehlen, Graach, Bernkastel, Brauneberg, Piesport, Trittenheim och Trier kända vinorter.
Mosel – Saar Vid bifloden Saar är Wiltingen, Saarstein och Ockfen de viktigaste vinorterna.
Mosel – Ruwer Vid bifloden Ruwer som är den svalaste delen av vindistriktet Mosel är Eitelsbach den mest kända vinorten.
Baden Är utsträckt vid Rhen och omfattar ett antal olika delområden. Det viktigaste är Kaiserstuhl som ligger mittemot Colmar i Alsace. I Baden är produktionen av rödvin viktig och Spätburgunder är den mest odlade druvan med en tredjedel av arealen. Viktiga druvor är också Grauburgunder och Weissburgunder som görs till torra smakrika viner. Riesling är bara en mindre del av arealen och odlas framförallt i de norra delarna.
Württemberg I Württemberg är 70 % av vingårdsarealen blå druvor som Trollinger, Lemberger (Blaufränkisch), Schwarzriesling (Pinot Meunier) och Spätburgunder.
Franken I Franken är smakrik Silvaner typdruvan, även om Müller-Thurgau utgör en något större andel av vingårdarna.
Saale-Unstrut I Saale-Unstrut är Müller-Thurgau och Weissburgunder de mest odlade druvorna.
Ahr Ahr är det tyska vindistriktet med högst andel blå druvor med hela
84 %. Spätburgunder dominerar helt även om det också odlas lite Frühburgunder och Riesling.
Sachsen I Sachsen är det de gröna druvorna Müller-Thurgau, Riesling och Weissburgunder som odlas mest.
Mittelrhein De oftast branta och terrasserade vingårdarna vid Rhen är till två tredjedelar planterade med Riesling.
Hessische Bergstrasse Hessische Bergstasse är tysklands minsta vindistrikt och Riesling är den dominerande druvan.
Klassificering enligt mustvikt dvs. druvornas mognad.
Enheten heter Oechsle.
Deutscher Wein – oftast enklare viner som är utan ett närmare geografiskt ursprung än Tyskland.
Landwein – oftast måttligt mogna druvor som ger enklare vin. Deutscher Wein och Landwein utgör normala år bara några få procent av produktionen.
Qualitätswein – bra mogna druvor från ett av de 13 vindistrikten. Är normalt den största delen av skörden.
Prädikatswein – innebär mer mogna druvor och att man inte får chaptalisera vinet.
Kabinett innebär bra mogna druvor och att vinet har en druv- och distriktstypisk karaktär.
Spätlese betyder sen skörd och innebär ytterligare mognad och mera smakintensitet.
Auslese betyder en utvald skörd av extra mogna druvor med mycket smakintensitet. De mest mogna auslesevinerna har oftast ett inslag av botrytis. Auslese har oftast ordentlig sötma. Även om det numera inte är så vanligt finns det fortfarande några som gör Auslese trocken vilket då är ett torrt vin.
Beerenauslese innebär en selektiv skörd av huvudsakligen botrytisangripna druvor. Är alltid sött.
Trockenbeerenauslese är en selektiv skörd av skrumpnade botrytisangripna druvor och är alltid sött.
Eiswein görs på druvor som frusit ute i vingården vid minst -7 grader. Ju kallare det var desto större andel av vattnet i druvorna fryser och ger därmed högre mustvikt. Alltid sött och med en frisk markerad syra.