Portugal

(2020) och producerar runt 6.4 miljoner hektoliter (hl=100 l) vin (jmf. med Italiens 49.1 milj, Frankrikes 46.6 milj, Spaniens 40.7 milj)

• Vinho Verde

• Douro

• Porto

• Bairrada

• Dão

• Península do Setúbal

• Alentejo

• Madeira

• Vinho

• IG (Indicação Geográfica alternativt Vinho Regional) 

• DOP (Denominacão de Origem Protegida)

På etiketterna kan det stå:

• Adega = Vineri

• Branco = Vitt

• Casta = Druvsort

• Colheit = Årgång / skörd

• Escolha = Speciellt utvalt

• Seco = Torrt

• Vinha = Vingård, vinrankaVinho = Vin

• Quinta = Egendom

• Garrafeira = DOP-vin med regler för lagring

Blå vindruvor:

• Tinta roriz / aragonez – Är samma druva som tempranillo i Spanien. En av de viktigaste druvorna i Douro och Dão. Kallas i Alentejo för aragonez (stavas även aragonês). Är i dag den största blå druvan i Portugal.

• Touriga nacional - Portugals kanske främsta blå druva och kommer ursprungligen från Douro eller Dão.

• Baga – Bairradas viktigaste druva. Påminner lite om nebbiolo dvs. inte så djup färg och tuffa tanniner, men kan med lagring ge komplexa viner.

• Castelão – den mest planterade blå druvan i södra Portugal.

• Trincadeira (kallas i Douro för tinta amarela) – Odlas över hela landet.

Gröna Vindruvor:

• Fernão pires/Maria gomes - Portugals vanligaste gröna druva är en pålitlig druva som fungerar både i södra delen av landet.

• Loureiro - Loureiro har blivit en allt viktigare kvalitetsdruva i Vinho Verde i norra Portugal. 

• Arinto - En av de äldsta druvorna i Portugal och spridd över hela landet. 

• Síria/Roupeiro/Códega - Vanlig i inlandet, bland annat i Douro och Alentejo.

•  Alvarinho - En av Portugals (och också Spaniens) bästa gröna druvor. Bästa områdena är söder om floden Minho i Portugal och i Galicien i Spanien, där den dock uttalas Albariño.

• Encruzado - tillhör inte de vanligaste druvorna och återfinns i stort sett endast i Dao.

Portvinet tar sitt namn efter staden Porto.

Vinet görs enbart på druvor från Dourodalen och vinifieras där.

Traditionellt fraktas vinet ner på våren efter skörden till Portos stadsdel Vila Nova de Gaia där alla de stora vinfirmorna har sina vinlager.

Förr var det dock obligatoriskt att lagra och skeppa vinet från Porto och vinet döptes därför efter staden. Idag lagrar även en del mindre firmor sina viner vidare i Dourodalen.

Något förenklat kan man dela in portvinerna i ”fatlagrade” och ”buteljlagrade”. De fatlagrade är när de buteljeras färdiga för konsumtion och utvecklas normalt inte mera på flaska. De flasklagrade har visserligen först fått en lagring på fat, men får därefter sin huvudsakliga mognad av lagring på flaska.

Fatlagrad Port:

• Ruby – är en ung port och smakrik..

• Late Bottled Vintage – ett fruktigt och smakrikt vin från en årgång som lagrats 4-6 år på fat. 

• Tawny – ett elegantare, mera tegelfärgat vin som lagrats på fat.

• Aged Tawny 10, 20, 30, 40+ Years Old - en blandning av olika tawnyviner.

• Colheita – en tawny från enbart en årgång som anges på etiketten. Måste lagras minst 7 år på fat, men i praktiken oftast mycket längre.

• White Port – görs på gröna druvor.

Flasklagrad port:

• Vintage Port – buteljeras efter två års fatlagring. Går att dricka unga, men den riktiga vintagekaraktären kommer ofta först efter 15-20 års lagring. 

• Single Quinta VP – är en vintageport som kommer enbart från en enskild egendom. 

• Traditionell LBV – Ett LBV-vin som buteljeras efter ca 4 års fatlagring och inte filtreras och kylstabiliseras. Buteljeras med en vanlig kork och utvecklas med ytterligare flasklagring. Bör dekanteras.

• Crusted – Är utvalda viner från några årgångar som buteljeras efter 3-4 år Vinner på flasklagring och måste dekanteras.

Madeira är ett starkvin som tillverkas genom att man avbryter jäsningen med vinsprit. 

• Estufagem – en enklare madeira. Vinet lagras i tankar där rör med varmvatten värmer upp vinet. 

• Canteiro  – en finare madeira. Vinerna fatlagras i lokaler som naturligt värms upp av solen. Tar längre tid, men ger ett mer högklassigt resultat.

De klassiska druvsorterna är:

• Sercial  (torr)  8 – 25 g restsocker

• Verdelho (halvtorr) 25 – 40 g

• Boal / bual (halvsöt) 40 – 60 g

• Malvasia / malmsey (söt)  60 – 120 g+

Tinta negra är dock den mest odlade druvsorten men anges oftast inte på etiketten. Etiketten anger istället oftast stilen, t.ex. Dry, Rich, Sweet.